2022-03-17
Tolktjänstutredningens förslag i korthet
Stärkt rätt till tolk i arbetslivet, föreslår utredningen. ARKIVFOTO: TOMAS KOLD
Tidigare i veckan offentliggjordes tolktjänstutredningens förslag. DT ger en kortfattad sammanfattning av utredningen.
I tisdags tog socialminister Lena Hallengren (S) emot slutbetänkandet från tolktjänstutredningen av utredare Malin Ekman Aldén, till vardags generaldirektör för Myndigheten för delaktighet. Överlämningen sändes direkt på Regeringskansliets webbplats.
– Vi på SDR är stolta över det påverkansarbete vi bedrivit kring denna utredning och i tolktjänstfrågan. Det har varit ett hårt arbete som inte alltid synts utåt men skett bakom kulisserna. Betänkandet är en viktig milstolpe för Sveriges tolktjänst, säger Åsa Henningsson, SDR:s ordförande.
Här är några av förslagen i korthet:
Tolkanvändare ska inte ses som ”patienter”
Landets regioner ska fortsätta att ha ansvar för vardagstolkning via sina tolkcentraler. En av de förändringar som föreslås är en ny lag om tolktjänst för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet som är skild från hälso- och sjukvårdslagen. Anledningen är att tolkanvändare inte ska ses som ”patienter” och att tolkcentralerna inte bara utför tolkning inom hälso- och sjukvård utan också i vardagslivets olika situationer som till exempel föreningslivs- och fritidsaktiviteter.
En annan förändring som föreslås är att regionerna inte ska ha ansvar för arbetslivstolkning. Regionerna ska dock erbjuda tolk när tolkanvändare exempelvis deltar i ett fackligt möte på arbetsplatsen eller går på en anställningsintervju.
Mer pengar till arbetslivstolkning
Ett välkänt problem i dag är att arbetsgivaren är den som ska stå för tolkkostnaden om en anställd behöver tolk för att kunna utföra sitt arbete. Arbetsgivaren kan i dag ansöka om bidrag hos Arbetsförmedlingen för att täcka sina tolkutgifter, men för högst 60 000 kronor/år (bidrag för personligt biträde) och 150 000 kronor/år (bidrag för tolkning i samband med fortbildning*). Pengarna räcker inte alltid, särskilt inte för personer med kommunikationskrävande jobb.
Utredningen föreslår att arbetsgivare kan få tolkstöd för upp till 10 prisbasbelopp/år (motsvarande 480 000 kronor i dag) av Arbetsförmedlingen. Det ska ersätta de två bidrag som Arbetsförmedlingen administrerar (bidrag för personligt biträde respektive tolkning i samband med fortbildning). Och det ska också ersätta den arbetslivstolkning som landets regionala tolkcentraler i dag utför i varierande grad (t.ex. arbetsplatsträffar).
*bidraget heter Bidrag till litteratur och tolk för personer med syn- eller hörselnedsättning
En tolkcentral ska kunna fungera som ett nav
Landets regioner ska som tidigare nämnts bara ha ansvar för vardagstolkning. Men det hindrar dock inte dem att samordna och utföra olika sorters tolkuppdrag, till exempel arbetsplats- och myndighetstolkning, om de i förväg har gjort upp med andra betalningsansvariga aktörer. Här är det dock upp till regionerna att besluta om de ska erbjuda övrig tolkning. Alltså bygger det på frivillighet.
Alla regionala tolkcentraler ska dock åtminstone hjälpa tolkanvändare som är i behov av annan tolkning än vardagstolkning genom att ta kontakt med andra aktörer som är betalningsansvariga. Som tolkanvändare ska man inte behöva ha koll på vad reglerna säger eller vem som är betalningsansvarig utan det är något som tolkcentralen kan hjälpa till med.
Tanken är enligt utredningen att om en regional tolkcentral samordnar och utför olika sorters tolkuppdrag, så kan den fungera som ett slags nav/sambandscentral som tolkanvändare kan vända sig till när de önskar beställa tolk till olika situationer.
Tolkcentralerna föreslås få mer pengar i statsbidrag (det årliga statsbidrag som tolkcentralerna delar på ökar från cirka 74 miljoner kronor till 115 miljoner kronor). Pengarna ska bland annat gå till att finansiera tolkcentralernas utökade samordningsansvar/service* och att öka tillgången till vardagstolkning. Så tolkanvändare ska exempelvis kunna få tolk till fler fritidsaktiviteter än i dag.
*ökad service att hjälpa tolkanvändare i behov av annan tolkning än vardagstolkning, och att samordna/utföra olika sorters tolkuppdrag om en region bestämmer sig för att erbjuda det
Gemensam funktion för distanstolkning
Utredningen föreslår att en gemensam funktion för distanstolkning som flera regioner kan använda sig av ska utvecklas. Distanstolkning, som ökat stort under pandemin, ska vara ett komplement till tolkning på plats. Tanken är att tjänsten ska vara likvärdig oavsett vilken region man bor i.
Obokad distanstolkning hos Bildtelefoni.net
Förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net erbjuder i dag distanstolkning för obokade och spontana samtal på uppdrag av Post- och telestyrelsen (PTS). Det är en tjänst som PTS lagt till på frivillig väg då Bildtelefoni.net:s kärnuppdrag är förmedling av samtal mellan bildtelefon- och taltelefonanvändare.
Utredningen föreslår att obokad distanstolkning ska vara en del av PTS uppdrag, vilket innebär att tjänsten tryggas för framtiden.
Vuxenutbildning med tolk
En översyn ska göras vad gäller tillgång till tolkning inom vuxenutbildningsområdet (inklusive privata utbildningar). Utredningen anser att det är personens behov av utbildning som ska styra om hen får tolkstöd. Därför ska översynen undersöka om bidraget för tolkstöd ska höra ihop med användaren och inte med den som ordnar utbildningen.
Det framtida tolkbehovet ska följas upp
Antalet tolkanvändare och tolkbeställningar har ökat de senaste åren. Samtidigt har antalet sökande till landets tolkutbildningar minskat. Utredningen föreslår att det framtida tolkbehovet (inklusive döva teckenspråkstolkar) ska följas upp av en lämplig myndighet. Uppföljningen ska också innehålla en analys av befintliga tolkutbildningar. Allt detta för att vi i framtiden ska ha en välfungerande och kvalitativ tolktjänst.
SDR:s ordförande, Åsa Henningsson, kommenterar tolktjänstutredningen:
– SDR har bland annat lyckats med att förbättra utredningens förslag, exempelvis beloppet för arbetslivstolkning från 400 000 kronor till 480 000 kronor. Vi har länge påpekat behovet av en nationell samordning och en sådan funktion inrättas nu. Post- och Telestyrelsens distanstolkning tryggas också. Det finns också flera andra bra delar i den handlingsplan som utredningen föreslår, säger hon och fortsätter:
– Förbundet och jag vill särskilt tacka Isabella Hagnell Westermark för hennes stora och viktiga insats, samt för en mycket god sammanfattning av SDR:s ståndpunkter i det särskilda yttrandet som ingår i betänkandet.
– Vi har redan en god kontakt med socialdepartementet och den följs upp regelbundet nu inför regeringens beredning.
NICLAS MARTINSSON
niclas.martinsson@dovastidning.se
En teckenspråksversion av slutbetänkandet finns här.
Dela artikeln via e-post.