Josephine fortsätter att utmana kroppsideal

"Kroppsskammen kan ibland vara värre i dövvärlden", säger Josephine Olvhöj Kirkegaard. FOTO: MARTINA KVIST

PORTRÄTT ”Barn ser ofta hur deras föräldrar kritiserar sina egna kroppar”, säger Josephine Olvhöj Kirkegaard. För DT berättar hon hur det växande intresse för ämnet kroppsacceptans fick henne att börja hålla föreläsningar och workshops men också hur viktigt det är att bryta den giftiga kroppsskammen.

Josephine Olvhöj Kirkegaard har på sistone blivit känd hos många människor för att driva ämnet body acceptance. Men hur började allting för 23-åringen vars hjärta slår för både Danmark och Sverige? Och varför kroppsacceptans?

Under de senaste åren har sociala medier växt och aktiva diskussioner om samhällsfrågor, t.ex. feminism, har belysts mer och mer, inte minst inom dövvärlden. När plattformen Deaf Women Space expanderade på Instagram med syfte att ge röst till olika döva tjejer från hela världen, så började utvalda ämnen att tas upp på plattformen. Det var i mars förra året som ”kroppspositivitet” lyftes och Josephine tillsammans med en annan tjej från Portugal fick chansen att dela med sig av sina personliga upplevelser och diskutera tankar och åsikter.

– Jag blev motiverad till att fortsätta. Slutligen tog jag initiativ till att börja föreläsa för andra, berättar hon.

Josse, som hon kallas, föddes i Danmark men flyttade till Malmö med sin familj år 2006. Hon och två yngre bröder gick på Östervångsskolan i Lund. I dag bor och arbetar Josse i Stockholm där många av hennes vänner bor. 

Under året 2021 och i början av 2022 har hon hållit föreläsningar om kroppsacceptans i olika städer runtom i Sverige samt i Danmark och Tyskland. Josse inleder alltid med en föreläsning som sedan avslutas med en workshop som lämnar rum för öppna diskussioner deltagarna emellan.

– Jag använde begreppet body positivity i början men upplystes sedan om att body acceptance är det korrekta ordvalet, säger Josse.

The Body Positivity Movement-rörelsen startade tidigt på 1960-talet i USA vars syfte var att ge utrymme att uppmärksamma jämställdhet och rättigheter kring kroppen främst till svarta kvinnor och HBTQ-personer med flera. Medan kroppspositivitet hävdar människans rätt till sin egen kropp, handlar kroppsacceptans snarare om att lära sig att acceptera och älska sin egen kropp.

– Det är det mina föreläsningar har handlat om. En kombination av mina egna personliga erfarenheter, hur samhället ser på kroppsideal samt hur man kan tänka och agera i förhållande till den egna kroppen, säger hon.

Ingen föreläsning har varit den andra lik.

– Insikten jag fick var att jag aldrig riktigt är fullärd, vare sig det handlar om mig själv eller andra. Att få ta del av andras perspektiv, både tjejers och killars, har varit guld värt. Många öppnade sig och jag förstod att de flesta upplever kroppsskam, mer eller mindre. Även killar lider, trots att det kanske oftast annorlunda för dem, säger Josse.

Hon fick också möjlighet att hålla en inspirationsföreläsning och workshop för Riksteatern Crea, som har en kommande produktion, Power (premiär våren 2023). I pjäsen särskådar tvillingsystrarna Jamila och Amina Ouahid normer och tabun.

---

---

PÅ ANDRAS BEKOSTNAD
Vi går in mer på hur kroppsskammen ser ut i samband med dövvärlden. Personligen upplever Josse att den ibland kan vara värre. 

– Döva är ganska bra på att beskriva andra genom att påpeka tydliga kännetecken kring personens utseende, menar hon.

Josse berättar hur det uppstått diskussioner kring det ämnet, där det finns gott om blandade åsikter. Vissa antyder att det är en del av dövkulturen och vissa tycker, precis som hon, att folk bör ta ansvar för hur de uttalar sig.

– Det känns givetvis naturligt för många men alltför ofta så sker det på någons bekostnad. Jag tycker inte att det är okej att ständigt förknippa en individ med ”du vet hon den tjocka” eller ”du vet han asiaten” med mera. Tänk en extra omgång, och använd istället andra tillvägagångssätt. Ta exempelvis fram sociala medier och visa personens konto och beskriv vad hen gör eller vad som utmärker personen, t.ex. klädstil, ålder, hårfärg och så vidare, säger Josse.

Döva är enligt henne generellt sett mer rakt på sak. Fast inte bara gällande beskrivning av utseende, utan också skambeläggande av vissa kroppsstorlekar och kroppstyper, särskilt under yngre år.

– Grundskoleåren och gymnasieåren har satt många spår i mig. Jag påverkades väldigt mycket av hur de jämnåriga killarna skambelagde tjejer genom att objektifiera och diskutera deras kroppar. Som en större tjej har jag fått fler blickar, skeva kommentarer och ofta känt mig annorlunda behandlad, berättar hon.

Fettförakt, fettfobi och kroppsskam. Det är saker som större personer får utstå betydligt mer än andra och Josse berättar att det har format henne till den person hon är i dag. Även om hon sprider budskap om att kroppar är vackra, kämpar hon fortfarande med sin självbild och vet att det kommer att vara en lång kamp.

– Det går inte att bli helt fri från ”Jag är inte bra som jag är”-hjärnspökena, menar hon.

Döva förebilder inom kroppsaktivism i Sverige lyser också med sin frånvaro. Det motiverar Josse till att vara den där förebilden för andra som hon själv aldrig fick uppleva. I oktober förra året blev hon filmad av en nära vän och resultatet blev ett slagkraftigt inlägg på Instagram. I videon klär Josse på sig, med växlande närbilder på hennes hud och kroppsdelar. Videon avslutades med en uppmaning om att inte skämmas över sin kropp; ”There are a lot of different body shapes out there. Don’t be ashamed of yours. Accept your body.”

– Den fick över 80 000 uppspelningar och en massa delningar. Ja, en stor spridning som var väldigt härlig att se. Men videon var också ett stort steg utanför min bekväma zon. Det har inte varit lätt att komma dit, berättar Josse.

Efter att ha blivit överröst med positiv feedback, både gällande hennes ”Body Acceptance”-föreläsningar och diverse inlägg på sociala medier, känner hon sig manad att fortsätta inspirera och påminna andra om innebörden av att acceptera och älska sin kropp.

---

---

FÖRÄLDRAR SITTER PÅ ETT ANSVAR
Vem bär på ansvaret när vi talar om ”samhället”? Josse tar upp om hur farligt sociala medier kan vara, där man ofta jämför sin kropp med andras perfekta bilder.

Men det är inte den enda orsaken. Hon tror att det i mångas fall också går ända tillbaka till barndomens dagar. Familjen har alltså en stor påverkan. Ens egna föräldrar eller mor-och farföräldrar kan bidra till den negativa kroppsbilden som frodas genom uppväxten.

– Barn ser ofta hur deras egna föräldrar kritiserar sina egna kroppar, experimenterar med olika dieter eller lägger negativa kommentarer och åsikter om särskilda kroppstyper, storlekar eller utseenden. Mycket sätter sig fast i huvudet och den egna inställningen påverkas och följer med ända upp till vuxenåldern, menar hon.

Attityden och inställningen till kroppsskam behöver ändras, genom att vuxna verkligen rannsakar sig själva och ifrågasätter de åsikter och värderingar de sitter på gentemot olika kroppar och utseenden.

Det första steget är att låta folks kroppar vara i fred. Josse menar att det inte är nödvändigt att kommentera andras kroppar, även om man antyder det vara i ”positivt syfte”. Man behöver inte komma med tips om någons matvanor om de inte har bett om det. Poängen är att den stunden man tror att man ”hjälper” till, så gör man exakt det motsatta. Att ge komplimanger kring någons viktnedgång bör också uteslutas, för det är inte per automatik ett bevis på någons välmående. I mångas fall kan det vara triggande med den typen av bekräftelse och uppmuntra till ännu mer kroppsfixering. Detta är något som i längden kan ge förvärrade konsekvenser.

Vi pratar också om representationer i filmer och serier. Den större personen är ofta förknippad med ”den roliga” typen, tar sällan huvudrollen eller är sällan betraktad som den vackra och populära. Det är så otroligt viktigt att barn får se alla speglingar av samhället och förstår att alla har lika värde.

– Jag gillade filmen Vaiana, en Disneyfilm från 2016 som äntligen representerade större kvinnor som vackra varelser, säger Josse.

Trots allt finns det en positiv utveckling Josse kan se på sociala medier. Hon ser hur fler och fler unga personer lyfter ämnen kring kroppen ur flera perspektiv. Kroppsacceptans, kroppspositivitet, kroppsaktivism. Det går åt rätt håll. Hon brinner för att fortsätta bryta kroppsskam och inspirera andra människor.

– Hela grejen handlar verkligen inte om att älska sin kropp varje dag. Det är okej att ha bra och dåliga dagar. Men att man överlag respekterar och accepterar sin kropp som den är och inte straffar den, det är det viktigaste. Alla kroppar är vackra precis som de är. Jag önskade att fler intalade sig det, avslutar hon

MARTINA KVIST
redaktionen@dovastidning.se

---