SVT får kritik för att exkludera teckenspråk

SVT Teckenspråk har på senare tid sänt flera program, bland annat det hyllade Mitt nya liv, där vissa delar endast är på talad svenska. Deras beslut har väckt upprörda reaktioner i sociala medier. SDR:s ordförande, Åsa Henningsson, anser att det SVT gjort är under all kritik.

I höstas sändes programmet Mitt nya liv om psykisk ohälsa. Programmet blev hyllat i sociala medier. Många tittare tyckte att det var en välgjord produktion som tog upp ett sådant viktigt ämne och att huvudpersonerna var modiga som ställde upp och berättade öppet om sina problem. Programmet fick också kritik eftersom SVT Teckenspråk inte teckenspråkstolkade när några medverkande pratade svenska framför kameran.

Så här säger Ylva Jonsson Sarri, ansvarig utgivare för SVT:s program på nationella minoritetsspråk och teckenspråk (dock inte Nyhetstecken), om den uteblivna teckenspråkstolkningen i Mitt nya liv:

– Det är bedömningar som gjorts av journalistiska och publicistiska skäl, och ett prov som skall utvärderas. Vi har fått mycket feedback, både negativ men också positiv. Var det rätt val som gjordes i just det här programmet? Kanske inte eftersom det ledde till en fråga om språkanvändning och form istället för att fokuset låg på programmets viktiga innehåll och de medverkandes fantastiskt modiga insats, skriver hon i ett mejl till DT.

Av journalistiska och publicistiska skäl – vilka är de? DT har försökt få Ylva Jonsson Sarri att utveckla svaret, men utan resultat. Hennes korta svar är att det hålls internt.

Mitt nya liv är inte det enda programmet där vissa delar bara är på tal. SVT Teckenspråk har gjort likadant med program som Se mitt sound (2019), Utan syn och hörsel – så jävla rättslös (2020), Unisa (2020) och Jag & min hund (2021).

De tre minoritetsspråk som har flest sändningstimmar hos SVT är finska, samiska och svenskt teckenspråk. Hur brukar SVT göra när en medverkande person talar ett annat språk än finska eller samiska i ett finsk-/samiskspråkigt program? Dubbar eller textar de till finska/samiska då?

Ylva Jonsson Sarri svarar att de nästan aldrig dubbar. Ibland textar de till finska eller samiska, men oftast bara till svenska även om man pratar två språk i programmen. Hon har själv bloggat om minoritetsspråkens betydelse hos SVT. Utdrag ur texten som finns att läsa på omoss.svt.se:

”I alla dessa program (här skriver hon om barnprogram) blandas svenska och det aktuella minoritetsspråket på ett naturligt sätt, precis så som barns vardag ofta kan se ut.”

Frågan är om det förklarar varför SVT Teckenspråk valde att växla mellan svenskt teckenspråk och svenska i flera av sina vuxenproduktioner. Är det för att teckenspråkiga blandar språk och möter icke-teckenspråkiga i sin vardag?
SVT Teckenspråk har också olika syften och målgrupper med sina produktioner. Medan en del program vänder sig direkt till den teckenspråkiga målgruppen, strävar andra program efter att nå ut bredare (majoritetspublik). SVT:s övriga minoritetsspråksredaktioner jobbar likadant.

“SVT vet mycket väl betydelsen av teckenspråk för döva men väljer ändå att strunta i att teckenspråkstolka”
Åsa Henningsson, SDR:s ordförande

SDR:s ordförande, Åsa Henningsson, säger att språksituationen för teckenspråkiga inklusive döva inte kan stöpas i samma form som för andra minoritetsspråksgrupper. Orsaken är att det inte är fastställt i vilken grad döva är flerspråkiga. Däremot är teckenspråk dokumenterat det språk som bäst och mest effektivt når döva.

– Att SVT väljer att exkludera teckenspråk i sina egna teckenspråksproduktioner är obegripligt och katastrofalt, säger Åsa Henningsson och menar att SVT mycket väl vet betydelsen av teckenspråk för döva men ändå valt att strunta i att teckenspråkstolka. Det leder till att döva, som redan lever i ett samhälle som inte är helt tillgängligt för dem, ställs utanför.

Det handlar inte bara om språk utan också om kultur och identitet. Därför ska SVT:s teckenspråksproduktioner alltid vara på teckenspråk. Särskilt då utbudet av teckenspråksproduktioner är väldigt begränsat. Här bryter SVT mot sändningstillståndet som vi ser det, säger Åsa Henningsson. DT har klockat ett av Mitt nya liv-avsnitten; ungefär två tredjedelar av replikerna är på svenskt teckenspråk. Resten är på talad svenska (med svenska undertexter). DT tar kontakt med UR och frågar hur de brukar göra när medverkande talar ett annat språk än svenskt teckenspråk i sina teckenspråksproduktioner. SVT och UR är två separata public service-bolag med olika uppdrag och mål.

Gabriella Della Morte Pålstam, projektledare på UR Teckenspråk, svarar att de först och främst alltid försöker hitta och använda sakkunniga personer eller experter som talar svenskt teckenspråk. Detta inte bara för att ge målgruppen information på svenskt teckenspråk utan också för representationens skull. Ett arbete som inte alltid är så lätt, men det är något de hela tiden jobbar med och strävar efter. Gabriella Della Morte Pålstam säger att det därför är viktigt för dem att ha en redaktion med full dövkompetens, som kan bedöma och avväga. Om de har medverkande som inte talar svenskt teckenspråk, vilket inte händer så ofta, så ser de till att ordna med tolk då.

SDR ska ha möte med SVT Teckenspråk, bland annat om språkfrågan. Förbundet reagerade redan förra året när Unisa sändes där vissa delar bara var på talad svenska.

– De har avvikit från sitt uppdrag att sända program på teckenspråk, vilket vi inte kan acceptera, säger Åsa Henningsson som också trycker på vikten av dövkompetens hos SVT.

NICLAS MARTINSSON
niclas.martinsson@dovastidning.se