2021-11-24

DT PLAY: Teckenspråkiga döva upplever minoritetsstress

Blir du frustrerad av att möta en oförstående granne i tvättstugan? Känner du dig orolig för hur du ska bli bemött av dina nya kurskamrater? Det gemensamma med grannen och kurskamraterna kan vara att de är hörande och tillhör majoriteten. Din känsla kan förklaras som minoritetsstress.

Dövenheten Region Skåne har skrivit en FoU*-rapport ”Minoritetsstress hos vuxna teckenspråkiga döva”. Den är författad av Pernilla Gynnerstedt och Sofia Hansdotter. DT möter Pernilla Gynnerstedt och Nadia Saleh, kuratorer på Dövenheten. De berättar mer om minoritetsstress och hur det påverkar teckenspråkiga döva (skrivs som ”döva” i löpande text).

Vad är minoritetsstress?
– Alla upplever stress och det är naturligt. Döva hör till en minoritetsgrupp och hörande är i majoritet. Döva lever med en extra stressfaktor som kan aktiveras hos minoritetspersoner i kontakt med majoritetssamhället, berättar Nadia Saleh. Hennes kollega Pernilla Gynnerstedt fortsätter:

– Förklaringsmodellen har sin ursprung i HBTQ-rörelsen. Modellen kan användas för att förklara den extra stress som döva lever med. Resultatet i FoU-rapporten visar att denna extra stressfaktor påverkar dövas vardag och att döva upplever minoritetsstress. Till exempel att jag kan känna oro och olust inför ett visst möte, då jag från tidigare har en negativ erfarenhet av ett liknande sammanhang.

I vilka situationer kan det uppstå?
– Det kan vara vardagliga och återkommande situationer. Ett exempel är vid hämtning eller lämning av ditt barn på förskolan. Där ser du att andra föräldrar står och skrattar. Du vill gärna få veta vad de pratar om och du är utanför. Du känner frustration över situationen. I kontakten med andra föräldrar kan det vara nödvändigt att som döv förälder ta initativtet till kommunikation. Ibland finns ork till det, men ibland inte, förklarar Nadia Saleh.

Majoritetssamhället är byggt på aduitiva normer. Det kan ha stor påverkan på dövas vardag, säger Pernilla Gynnerstedt och tar ett annat exempel:

– Du kommunicerar med en tågvärd om försening via penna och papper. Plötsligt avbryter en annan resenär er och värden slutar kommunicera med dig. Då känner du att ditt sätt att kommunicera inte är lika högt värderat. Du kan bli arg eller ledsen. Eller så väljer du att vara tyst och vänta tills de är klara.

Minoritetsstress uppstår både på grund av inre och yttre processer. Exempelvis inför ett möte med en hörande myndighetsperson kan det delas in i tre kategorier:

1) Inre processer. Det som händer inom dig, dina tankar, känslor och reaktioner. Du kan känna förväntansoro inför mötet. ”Hur ska mötet gå? Har de bokat teckenspråkstolk? Kommer jag att förstå och bli förstådd?”.

2) Yttre processer. Det som påverkar dig i majoritetssamhället som lagar, tjänster och regelverk. Exempelvis rätten till tolk styrs av regler beorende på vilken situation det gäller såsom vardags- eller arbetslivstolkning och så vidare.

3) Copingstrategier. Strategier för hur du hanterar upplevelser av minoritetsstress. Vilka strategier du väljer kan variera beroende på dagsform och energi. Du väljer kanske att 1) förklara för personen hur det egentligen ligger till, 2) bli arg över situationen och agera på ett sätt du annars inte brukar göra eller, 3) tiga och tränga undan dina känslor.

Hur kan vi hantera minoritetsstress?
– Se till att få träffa andra döva och få vara i en teckenspråkig miljö. Där får du energi och känner dig fri i situationen. Du kan också prata med vänner som förstår dig och bekräftar att situationen inte är ok. Förberedelse kan vara en viktig copingstrategi där du till exempel kan ta reda på så mycket som möjligt inför ett möte. Att ta makt över det du faktiskt kan påverka, kan vara hjälpsamt, säger Nadia Saleh.

SARAH REMGREN
redaktionen@dovastidning.se

LÄS OCH SE MER: Sarah Remgrens krönika ”Hur jag som anti-läppavläsare hanterar minoritetsstress”

*FoU – Forskning och Utveckling-rapport. Den finns att läsa här.