Workshop om forskningsresultat för döva barn

Igår inleddes första dagen av en tredagars konferens på Stockholms universitet i samarbete mellan Stockholms universitet och National Technical Institute of the Deaf på Rochester Institute of Technology. Konferensen heter Multimodal Multilingual Outcomes in Deaf and Hard-of-Hearing Children och forskare inom olika områden samlas under ett och samma tak för att redogöra sina forskningsresultat.

På programmet finns 30 föreläsningar. Mer information om konferensens program finns på http://www.ntid.rit.edu/mmoworkshop/program.

Målet med denna konferens är ett utbyte mellan olika forskare och forskarinstitut för att få en breddad helhetsbild om döva barn och deras språkutveckling men även utveckling inom andra områden. De som har planerat konferensen är Matt Dye från Rochester Institute of Technology och Krister Schönström från Stockholms universitet. 110 personer – akademiker, representanter från olika organisationer, personer som jobbar med döva barn och andra intresserade – deltar i denna konferens. Matt Dye menar att det är viktigt att föräldrar får tillgång till bra information för att kunna ta rätt beslut när det gäller deras döva barn. Det finns därför ett stort behov av att göra forskningsresultat kända för allmänheten.

Enligt Krister Schönström är det en unik situation i Sverige just nu. Sverige har varit ett land som starkt förespråkar teckenspråk och tvåspråkighet. Idag opereras dock fler och fler döva barn med Cochleaimplantat, CI och det finns nya och andra utmaningar idag. Han menar att vår kunskap om döva barns språk- och talutveckling behöver breddas. – Vi alla vill självklart alltid alla barns bästa, så det handlar inte om vilket språk som är bäst, utan om den bästa vägen framåt för döva barn.

Hanna Sejlitz, ordförande i Sveriges Dövas Riksförbund, säger att det är viktigt att döva barn får en bra start i livet och att de får möjligheter till kognitiv, social och språklig utveckling med utgångspunkt i barnets styrka. Därför är forskning viktig.

Liz Adams Lyngbäck, styrelseledamot i DHB Östra, säger:
– Vi har alla samma önskan – att ge döva barn de bästa förutsättningarna i livet. Vi behöver tänka på att vad man gör när de är barn kan ha konsekvenser som påverkar hur de är som vuxna. Forskning behöver därför vara till nytta för andra.

Matt Dye påpekar också att det som påverkar forskningen om döva barn idag är den medicinska forskningens syn på att CI är nyckeln till döva barns framgång i livet. Enligt det medicinska synsättet så är det en framgång om ett dövt barn kan höra och tala. Dye påpekar att det i USA finns en hel del forskning som utgår från barn med CI och deras utveckling i engelska. Dessa forskningar jämför hörande barn med döva barn. Barn som får CI innan de är 3 år gamla har bättre talförmåga än de som får CI efter treårsåldern. Det finns dock mer variation gällande nyttan med CI och utveckling av talförmåga bland barn som får ett CI inopererat när de är mellan 18-36 månader gamla. Barn som får ett CI innan de är 18 månader gamla får nästan samma talutveckling som hörande barn. Dessa forskningar utgår från barn med CI vars föräldrar inte vill att deras barn ska kommunicera på amerikanskt teckenspråk utan endast få tillgång till talad engelska.

Dye menar dock att det finns många faktorer som påverkar huruvida ett barn med CI utvecklas normalt, inte bara när det gäller deras talutveckling. Man behöver titta på till exempel deras kognitiva, sociala, kulturella, neurologiska, psykologiska och språkliga utveckling samt även undersöka vilken inverkan familjesituationen, samhället och den omgivande kulturen har på barnet. Sedan påverkar lagar, politik och institutioner även barnets möjligheter. Matt Dye menar att det därför finns ett stort behov av ett breddat helhetsperspektiv med flera olika perspektiv, till exempel vilken effekt tidig exponering till amerikanskt teckenspråk får för talspråksutvecklingen hos döva barn med CI.

Matt Dye avslutar med att påpeka att vi behöver döva och hörselskadade forskare i olika områden som utbildning, tal och hörsel, kognitiv psykologi, neuroforskning, dövstudier, språkvetenskap och mycket mera. Det är genom tvärvetenskaplig forskning som man kan definiera vilka framgångsfaktorer som har betydelse för döva barns utveckling.

TEXT: PETRA ÖRLEGÅRD

Krister Schönström från Stockholms universitet. FOTO: PETRA ÖRLEGÅRD