Var Helen Keller för framgångsrik?

Pjäsen Helen Keller spelas på Tekniska museet i Stockholm. Ensemblen hoppas kunna göra den världsberömda dövblinda kvinnan mer känd i Sverige. Hon är redan ett stort namn i USA men inte här hemma.

Den fria teatergruppen Teater Relevant sätter upp pjäsen Helen Keller. Den är på talad svenska och teckenspråk, och syntolkad. Anledningen till att föreställningen visas är inte bara att sprida kunskap om den världsberömda dövblinda kvinnan i Sverige utan också att visa hur man kan tillgängliggöra kultur för personer med funktionsnedsättning.
– Det finns stora tillgänglighetsbrister på kulturområdet. Personer med dövblindhet är tyvärr en bortglömd grupp. Vi tycker att alla ska kunna ta del av teatern, säger Robert Ingvarsson, skådespelare som spelar Jimmie i Helen Keller-pjäsen.

Han arbetar till vardags som teckenspråks- och dövblindtolk i Stockholm. I föreställningen är han berättare. Han tecknar visserligen vad de andra skådespelarna säger. Men han vill inte säga att han är pjäsens tolk.
– Jag har också en karaktär och roll. Och jag (Jimmie) har egna värderingar. Till exempel tecknar jag ”Han är korkad…”, säger Robert Ingvarsson.

Hans motspelare använder också teckenspråk under vissa delar av föreställningen. Robert Ingvarsson själv pratar också ibland. Och då och då talar och tecknar han korta meningar samtidigt, som när han är upprörd över något.
– Ibland tecknar jag vad de andra säger innan de ens börjat prata, eller så lyssnar jag på dem och berättar sedan vad de sagt. Det är en lek med språken som jag tycker är spännande, säger han.

Helen Keller-pjäsen är ett samarbete mellan Teater Relevant, Tekniska museet och Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB) Stockholm och Gotlands län.

Varför tror du att Helen Keller är mer känd i USA än här hemma?
– Av två anledningar, tror jag. Den ena är att Helen Keller kommer från USA, som är hennes hemland. Den andra är att hennes sätt att jobba med frågor som rör mänskliga rättigheter är typiskt amerikanskt. Här i Sverige har vi gamla traditionella intresseorganisationer som SDR och SRF. I USA finns det inte så många sådana intresseorganisationer. Istället har man starka individer och människorättskämpar, till exempel Martin Luther King, säger Linda Eriksson, vice ordförande i FSDB.
Helen Kellers framgångssaga är enligt henne ett kärt diskussionsämne bland personer med dövblindhet. De har pratat om henne många gånger, till exempel på Dövblindas dag för tre år sedan.
– Helen Keller är en positiv förebild. Samtidigt tycker jag att hon inte är representativ för gruppen personer med dövblindhet då hon lyckats ”för bra” med sitt liv, säger hon.
Helen Keller kunde lära sig att tala, läsa, skriva och teckna, och var den första personen med dövblindhet i världen som avlade en akademisk examen.
Men du har ju också pluggat på universitetet?
– Ja, det stämmer. Man kan fråga sig vilka möjligheter och hjälpmedel det fanns för personer med dövblindhet i slutet av 1800- och i början av 1900-talet. Hur kunde Helen Keller lyckas så bra? funderar Linda Eriksson.
Helen Keller visas på Tekniska museet fram till 10 mars. Dagens Nyheter har också skrivit om pjäsen. Läs mer här.