Unga hörselskadade ger regeringen frän kritik

De diskriminerar teckenspråkiga genom att vägra ge ämnet teckenspråk meritpoäng, menar förbundet.

Staten har ansvar för att skydda och främja teckenspråket på samma sätt som de nationella minoritetsspråken. Idag kan man få meritpoäng för studier i persiska, somaliska och swahili som också klassas som moderna språk. Men teckenspråket finns inte med som ett av de språken i regeringens nya förändringar av meritpoängssystemet. Diskriminering, menar UH.

Unga hörselskadade (UH) anser att regeringen fortsätter att diskriminera de elever som vill läsa teckenspråk på gymnasiet. Det kan leda till att hörande elever som skulle vara intresserade av att lära sig teckenspråk av taktiska skäl väljer bort det, befarar man i ett pressmeddelande.

Studier i finska och samiska ger meritpoäng, men inte studier i svenskt teckenspråk för hörande. Eftersom teckenspråket är upptaget i den svenska språklagen precis som samiskan borde samma regler gälla, menar UH och framhåller orättvisan i regeringens resonemang att tecckenspråket inte räknas som ett modernt språk eftersom det är visuellt och saknar skriftspråk och därför behöver en annan ämnesplan.
Men kursplanerna för svenskt teckenspråk för hörande och moderna språk är likvärdiga, hävdar UH: båda ämnen har sju steg och målsättningarna är i stora drag desamma, att eleven ska lära sig ett nytt främmande språk.

Hörselskadade drabbas hårdast

Hårdast drabbas döva och hörselskadade som går integrerat i hörande skolor och som har ett behov av att lära sig teckenspråk.
“En hörselskadad individs delaktighet i samhället garanteras genom friheten att välja den kommunikationsform som passar bäst. När hörseln eller de tekniska hjälpmedlen inte räcker till är det viktigt att kunna förlita sig på teckenspråket för att kommunicera med andra” skriver UH.
– Ingen ska behöva välja mellan att komma in på sin drömutbildning och att kunna vara delaktig i samhället på lika villkor. Denna starkt negativa särbehandling av teckenspråket som språkval måste upphöra! säger UH:s Kave Noori.

Therese Wallqvister, politiskt sakkunnig på Utbildningsdepartementet säger att Sverige behöver medborgare med god kompetens i flera språk.
– Antalet elever som läser andra språk än engelska på en mer avancerad nivå har minskat drastiskt de senaste tio åren. Sverige har ställt sig bakom det gemensamma utbildningsmålet inom EU att främja att så många medborgare som möjligt har goda kunskaper i flera språk. Kunskaper i främmande språk underlättar mobilitet och att tillägna sig kurslitteratur och liknande på fler språk än svenska och engelska.
Just därför anser regeringen att det är kunskaper i engelska och moderna språk ska få meritpoäng.
– Det vore väl i och för sig bra om fler kunde teckenspråk, men det skulle sannolikt rent principiellt innebära att elever valde bort engelska, moderna språk och matematik till förmån för teckenspråk, avslutar Therese Wallqvister.

FOTNOT
Meritpoäng är extra poäng för vissa meriterande kurser (bl a. moderna språk, engelska, matematik) som läggs till jämförelsetalet från gymnasieskolan. Det ökar chansen för att komma in på högskola.