Markku Jokinen tackar för sig

Avgick efter åtta år som WFDs ordförande.

Den avgående ordföranden Markku Jokinen kan lägga till en ny titel: Hedersordförande. Efter åtta år som WFD:s ordförande förärades han den hedervärda titeln, som han nu innehar tillsammans med Yerker Andersson och Liisa Kauppinen.

Hur känns det att sluta?
– Det var inget lätt beslut. Men processen har växt fram allteftersom och det känns bra att sluta. Man vill gå medan man kan och Colin har ny energi. Det är också en anledning till att låta någon annan ta vid.

Vad har varit det viktigaste för dig under din tid på WFD?
– Att FN-konventionen för funktionshindrade kom. Ett viktigt redskap eftersom en konvention är definitiv. Därför har den hjälpt oss mycket. Och att WFD som organisation är starkare idag än när jag kom. En annan viktig milstolpe var när dövlärarkongressen i Vancouver ifjol bad om ursäkt för beslutet att ta bort teckenspråk som ämne i skolan som togs på dövlärarkongressen i Milano 1880. Det beslutet fick stora negativa konsekvenser för döva i hela världen under lång tid framåt.
Markku berättar om sitt starkaste minne som ledare för WFD.
– Nepal. Jag har rest runt väldigt mycket och träffat många människor – både makthavare och vanliga människor. Men Nepal, alltså… Mitt intryck efter besöket var så otroligt starkt. Befolkningen är fattig men glad och de jobbar verkligen hårt. Jag var den enda västerlänningen där, men jag kände mig som en av dem. Så välkommen var jag. Det var jättefint. De arrangerade en demonstration som jag deltog i och efteråt var det presskonferens, det var fullt av folk men allt gick som smort. En mycket fin organisation.

Vad ska du göra nu?
– Först och främst ta en paus. Jobba kvar på FAD (det finska dövförbundet) och backa upp WFD på vissa områden men inget mer. Jag tar det lugnt ett tag. Men jag har redan nya idéer på det internationella planet.

Vad för idéer?
Markku ler hemlighetsfullt.
– Många frågar samma sak. Men jag svarar samma till alla: Det får du veta sen, avslutar Markku.