2023-07-14

DT träffar sex svenskar på WFD:s kongress i Sydkorea

Nu är WFD:s kongress på ön Jeju i Sydkorea i full gång. Över 20 svenskar är på plats. DT har frågat sex av dem:

1. Hur många WFD-kongresser har du deltagit i?

2. Hur kommer det sig att du vill vara med på kongressen?

Tomas Hedberg:

1. Det här är min tionde kongress. Jag har varit med på alla tio kongresser i rad sedan Helsingfors 1987. De nio andra var Tokyo (1991), Wien (1995), Brisbane (1999), Montreal (2003 då han blev invald i WFD:s styrelse), Madrid (2007), Durban (2011 då han avgick från WFD:s styrelse), Istanbul (2015), Paris (2019) och nu här på Jeju (2023).

2. För att jag vill fortsätta att vara med på så många kongresser jag kan, utan avbrott. Jag kanske slår Låws* rekord så småningom. Han har varit med på 12 kongresser, säger han leende och fortsätter: Det är alltid roligt att se nya och gamla ansikten i sådana här sammanhang. Jag konstaterar att de personer som är i min ålder blir allt färre till antalet. Och så är det alltid intressant att lyssna på olika föreläsningar.

*Lars-Åke “Låw” Wikström, SDR:s ordförande 1992-2009

Angelina Nyström:

1. Det beror på hur man ska räkna. När WFD hade kongress i Paris 2019 var jag där men utan att ha någon entrébiljett till själva kongressen. Nu är jag inne på riktigt. Ska jag då säga att jag har varit med en gång, en och en halv gång, eller två gånger?

2. Jag såg en annons om att arrangören sökte volontärer till denna kongress. Då tänkte jag att det skulle vara en bra möjlighet för mig att utvecklas i internationella tecken. Jag går dövtolkutbildningen i Sverige. Så jag ansökte och blev sedan uttagen som volontär. Det här kanske är den bästa och “mest maxade” platsen att lära sig internationella tecken på. Jag vill också träffa döva från hela världen och se hur allt fungerar bakom kulisserna till detta stora arrangemang.

Belinda Stoe:
1. Det är min första världskongress. Det är väldigt intressant och annorlunda. Jag har varit på andra dövrelaterade events, festivaler och så vidare men det här är något annat. Det är mer politik, nätverkande och djupa ämnen och diskussioner. Det är föreläsare från världens olika håll och många bra frågor som ställs. Man lär sig mycket.

2. Jag är här av två olika skäl. Jag är dels fotograf åt Norges motsvarighet till Dövas Tidning, dels för ett eget konstprojekt med temat “hemland”. WFD:s kongress kan sägas vara ett slags hemland för döva, här möts vi och umgås. Det är en plats som skapar en känsla av deafhood och deaf gain. Som en del av konstprojektet träffar jag olika döva som jag intervjuar och fotograferar.

Amina Ouahid:

1. Jag har varit med två gånger. Första gången var i Paris 2019 och nu är det andra gången.

2. Jag arbetar för Riksteatern Crea och fick möjligheten att komma hit, som en fortbildning. Jag tackade självklart ja då jag är nyfiken på kulturen och nätverkandet här. Som skådespelare får jag resa runt, men oftast blir det inom Europa. Jag ville gärna se mer av just Asien. Föreläsningarna här är spännande och det är roligt att lära mig mer. Till exempel intersektionalitet och mänskliga rättigheter är något som jag brinner för. Det är också intressant att få veta mer om hur det fungerar för döva runtom i världen.

Jonas Brännvall:
1. Jag har varit med sedan världskongressen i Australien år 1999, med undantag för när den hölls i Sydafrika. Med 2023 års kongress inräknad har jag alltså deltagit på totalt sju världskongresser.

2. Jag vill träffa mina internationella vänner och nätverka. Sydkorea är ett annorlunda land och även därför ville jag passa på att komma hit. Jag har deltagit på en annan konferens nu som enda svensk när jag är här, WASLI. Alltså har jag inte hunnit se så mycket av Jeju än.

Ali Örlegård:
1. Det här är min fjärde kongress. Förutom Jeju så har jag varit i Brisbane (1999), Madrid (2007) och Istanbul (2015). Men jag har inte köpt någon entrébiljett till dessa kongresser utan bara varit precis utanför. Det är toppen att just här är utställningarna kostnadsfria.

2. Jag vill träffa folk från hela världen, både nya och gamla bekanta. Här på Jeju kände en kille igen mig från Deaflympics 2005 i Melbourne. Sydkorea lockar mig också, jag vill besöka ett ställe jag aldrig varit på förut. Innan jag kom hit, var jag även i Seoul och Tokyo. Det är väldigt trevligt här. Jag har sett utställningarna, varit på Sydkoreas dövfilmfestival, badat och sett olika sevärdheter med mera.

NICLAS MARTINSSON & OLIVIA RENNER BALKSTAM
redaktionen@dovastidning.se