Svenskar på Dövas kulturdagar i Finland

Dövas kulturdagar i Finland samlade över 700 deltagare. Foto: Elin Westerlund

I helgen hölls Dövas kulturdagar, Finlands motsvarighet till Dövas dag, till sjöss. Ombord fanns även några svenskar, som Dövas Tidning fick en pratstund med.  

Inspirationen kom från Stockholms dövas förening. Det berättar Teemu Lipasti-Sjöroos, kulturproducent på Finlands dövas förbund. Han berättar att medarrangören Jyväskylä dövas förening var först tveksamma till idén om att hålla kulturdagarna till sjöss istället för på land i Jyväskylä.  

– Det var kostnaderna som avgjorde, säger Teemu. 

Teemu förklarar att dövförbundet inte fått statligt bidrag för kulturdagarna och att det också var billigare att ordna evenemanget som en kryssning. 

Dövas kulturdagar hålls vartannat år i Finland, jämfört med Dövas dag som hålls varje år. I år har evenemanget fått över 700 besökare, vilket enligt finländska mått är stort. Teemu Lipasti-Sjöroos berättar att han redan under första dagen fick positiv respons. 

– Jag fick då säga ”Sakta i backarna, kulturdagarna fortsätter också imorgon lördag”, berättar han med ett leende. 

Kulturdagarna i Finland skiljer sig från de andra nordiska länderna på en punkt: tävlingsframträdanden i konst.  

– Det är roligt att den traditionen fortsätter i Finland. I de andra nordiska länderna har det försvunnit för länge sedan. 

Tröskeln för att delta i tävlingsframträdanden är låg. 

– Vem som helst som är intresserad får delta, säger Teemu. 

Maria Andreasson, bosatt i Uppsala, deltar i kulturkryssningen tillsammans med sina vänner från Sverige. De började resan från Sverige på torsdag. 

– Det är kul att få festa lite, gå i tax freebutikerna på båten och att få träffa andra döva. Jag har också gått lite omkring i Helsingfors under fredagen. 

Hon tycker att det finska teckenspråket är lite svårt att förstå. 

– Men jag kan också internationella tecken. 

Thomas Björkstand, bosatt i Stockholm, i sin tur berättar att han tagit flyget till Helsingfors för att delta i kryssningen. 

– Jag har aldrig varit med på Finlands motsvarighet till Dövas dag. Det känns roligt att vara med och prova på något nytt, säger Thomas. 

Han upplever att aktiviteterna är färre jämfört med på Dövas dag. 

– Jag är van vid att vid att det är mycket aktiviteter på Dövas dag, och trodde det skulle vara likadant. 

Han noterar att antalet deltagare på kulturdagarna inte är lika många som på Dövas dag.  

– Då var det trångt i korridorerna. Nu finns lite mer utrymme här, säger Thomas.

 Han trodde att det skulle finnas fler svenskar på färjan än vad det gjorde i verkligheten. 

– Men jag har ändå träffat på några svenskar, säger han med ett leende. 

Han anser också att döva och teckenspråk inte är lika synliga som på Dövas dag, där det bland annat hängde banderoller om döva och teckenspråk från taket. 

– Men jag förstår att det är första gången som Finland ordnar evenemanget på en båt. Säkert drar de lärdomar av detta tills nästa gång, säger Thomas. 

Julia Kankkonen, tidigare generalsekreterare på SDR, deltog som utställare med sitt nybildade inredningsföretag. 

– Jag såg att Dövas kulturdagar skulle hållas som en kryssning. Jag tänkte då att jag kunde vara med och kanske få nya kunder i Finland då jag kan både finskt och finlandssvenskt teckenspråk, berättar Julia. 

Hon säger att det som skiljer Dövas kulturdagar från Dövas dag är bland annat frågesporter och uppvisningar i teater och konst. Men det finns en sak som förenar evenemangen: 

– Det är frågorna ”Hej, hur är det med dig? Hur mår du?” till vänner och bekanta, berättar hon med ett leende. 

Florian Tirnovan höll under fredagen en ståupp-show inför en fullsatt salong. Han anser att humorn skiljer sig mellan svenskar och finländare. 

– När man träffar en svensk för första gången kan hen verka vara kul och ha lätt för att skatta. Men det är svårt att få en svensk publik att skratta. Träffar man en finländare för första gången kanske hen inte rör en min. Men som publik har de lätt för att skratta, analyserar Florian. 

Han tillägger med ett flin att han älskar Finland och har besökt landet cirka 50 gånger.  

– Jag tröttnar aldrig på finländare, säger Florian. 

Det finns också en oro för framtiden för kulturdagarna. Teemu Lipasti-Sjöroos berättar att Finlands dövas förbund nyligen har gjort ett upprop för att bevara kulturdagarna. Den bakomliggande orsaken är de nedskärningar som den finländska staten har gjort de senaste åren. Teemu berättar att förbundet två år i rad inte fått statlig finansiering för kulturdagarna, som är det största evenemanget för döva och teckenspråkiga i Finland. 

– Vi måste få finansiering för kulturdagarna. Beslutsfattarna borde också förstå våra behov. 

TEXT: ELIN WESTERLUND

elin.westerlund@dovastidning.se