Tolkupphandlingen i Stockholm får både ris och ros. FOTO: TOMAS LAGERGREN

Nu kan man önska tolk i Stockholm

Nu tar Stockholm ett stort kliv. Alla döva, hörselskadade och dövblinda bosatta i huvudstadsområdet har nu möjlighet att önska tolk eller tolkbolag.
  – Äntligen efter många års kamp!, säger Mona Riis, intressepolitisk sekreterare på Stockholms Dövas Förening (SDF).
  Samtidigt är SDF inte riktigt nöjd med den senaste tolkupphandlingen. Dövas Tidning kartlägger den.

Sedan 2009 anlitas endast privata tolkbolag av Stockholms läns landsting. Det innebär att tolkcentralen bara tar emot beställningar och ger uppdrag till de företag som landstinget har avtal med. Nyligen gjordes en ny tolkupphandling. I slutet av oktober stod det klart vilka tolkbolag som vunnit upphandlingen.
  Den del i upphandlingen som gett upphov till mest jubelrop är att tolkanvändare nu har möjlighet att önska tolk eller tolkbolag utan att som tidigare behöva motivera varför.
  – Det är fantastiskt! Vi har kämpat väldigt länge för att ha rätt till att önska tolk eller tolkbolag, säger Henrik Sundqvist, ungdomskonsulent, Stockholms Dövas Ungdomsråd (SDUR) som tillsammans med SDF bevakat tolkupphandlingen.
  Varför är det viktigt att kunna önska tolk eller tolkbolag?
  – Alla människor är olika. Och alla tolkar passar inte alla, säger Mona Riis.

SDF och SDUR är däremot missnöjda med att landstinget har tittat alltför mycket på kvantitet och prisnivå och för lite på kvalitet. Tidigare var det 15 olika tolkbolag som hade hand om teckenspråkstolkning och 12 bolag som hade dövblindtolkuppdrag. Efter upphandlingen är det endast 7 tolkbolag på området teckenspråkstolkning och 3 bolag på området dövblindtolkning.    
  En avgörande skillnad är dock att man nu får välja mellan dessa bolag om de har lediga tolkar. Tidigare måste man förklara varför man skulle ha en viss tolk eller bolag för att landstinget skulle frångå rangordningen (undantag för dövblinda, som kunnat önska tolk utan att behöva uppge skäl). Rangordningen gick ut på att det bolag som låg överst på listan hade första tjing på beställningarna. Om de var fullbokade gick beställningarna vidare till bolaget som låg tvåa på listan. 
  Ann Jansson, vice ordförande för Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB) Stockholms och Gotlands län, är besviken över att dövblinda tolkanvändare bara får välja mellan tre bolag.  
  – Tidigare var det fler bolag – det underlättade för oss att välja tolk till olika sammanhang. Nu är det bara tre, vilket inte är OK, säger hon.  
  Rangordningen gäller dock fortfarande i de fall tolkanvändare inte lämnar önskemål om tolk eller tolkbolag.

Mikael Lindgren Ebenholtz, avdelningschef för verksamhetsstöd, fastigheter och upphandling vid Stockholms läns Sjukvårdsområde, säger att landstinget har lyssnat på intresseorganisationerna och tolkbolagen inför upphandlingen. Bland annat har de sagt hur viktigt det är att få välja tolk eller tolkbolag och att ha fasta priser, ”schyssta priser” som Mikael Lindgren Ebenholtz uttrycker det, för att undvika priskonkurrens och prisdumpning som tidigare.
  Det som väckt reaktioner är att landstinget i upphandlingen premierade de tolkbolag som kunde leverera flest timmar. Ett exempel: om ett tolkbolag kan leverera mer än 10 000 timmar på området teckenspråkstolkning får bolaget 100 kronor i prisavdrag. Det innebär inte att de är billigare i reda pengar utan att de har en större chans att vinna upphandlingen.
 – Ett av de största problemen tolkcentralen har haft är att tolkbolagen tackat nej till redan inbokade uppdrag eftersom de fått bättre uppdrag någon annan stans. I denna upphandling ville vi därför säkra att bolagen kunde lämna fler timmar som de är bundna vid, säger Mikael Lindgren Ebenholtz.
  Enligt honom har landstinget arbetat för att ha en effektivare samordning. Förfrågningar ska skickas till färre bolag. Tidigare var det en blandning av små, medelstora och stora företag och de mindre bolagen som saknade möjlighet till administrativ samordning hade svårt att svara på förfrågningar. Resultatet av upphandlingen var att alla sju bolag som lämnade fler än 10 000 timmar vann upphandlingen.
  Enligt Mikael Lindgren Ebenholtz hindrar det inte att de sju bolagen har underleverantörer och frilansare eller ingår andra typer av samarbete med de icke-upphandlade bolagen.

Eftersom alla 7 tolkbolag begärde samma pris och deras anbud bedömdes som likvärdiga blev det lottning.
  Vidare har fyra av sju tolkbolag har uppgett ett timantal som överstiger det de utförde förra året. Tolkforall är etta på rangordningen och kan leverera uppemot 11 000 timmar på området teckenspråkstolkning. De är det bolag som ökat mest av de anlitade tolkbolagen jämfört med förra upphandlingen. 2014 utförde de 750 timmar på området teckenspråkstolkning.
  Ni har bara fyra anställda teckenspråkstolkar i Stockholm. Hur ska ni klara volymen?  
  – Vi ska rekrytera nya tolkar. Sedan har vi underleverantörer som täcker upp behoven, säger Jonas Brännvall, ordförande och ägare av Tolkforall.
  Han anser att det inte går att jämföra med förra upphandlingen då hans bolag hamnade på plats 12 på rangordningen. Om bolaget hade haft en bättre placering hade de haft fler timmar och fler anställda tolkar. Bolaget kunde också då leverera 11 000 timmar, enligt honom.
  – Det var tur att vi kom etta i lotteriet. Vi är glada över placeringen. Det ger oss en bra möjlighet att utveckla och förändra företaget på det sätt som vi tror på, säger Jonas Brännvall.

SDF och SDUR beklagar att mindre tolkföretag som borgat för en god kvalitet inte vunnit upphandlingen. De är även kritiska till att Stockholms läns Sjukvårdsområde inte haft fler kvalitetskriterier som i förra upphandlingen från 2012. Nu räckte det med att tolkbolagen bland annat skulle intyga att de hade tillräckligt med tolkar och hade goda referenser (de valde själva vilka referenser landstinget kunde ta kontakt med). Mikael Lindgren Ebenholtz ställer sig oförstående till kritiken att landstinget tittat alltför mycket på kvantiteten, för lite på kvaliteten.
  – Att få välja tolk eller tolkbolag handlar om kvalitet, säger han.
  Vidare måste de anlitade tolkarna på området teckenspråkstolkning vara utbildade eller/och auktoriserade. På området dövblindtolkning ska tolkarna vara utbildade. Och tolkarna måste vara godkända av tolkcentralen.
  I upphandlingen finns det ett tak för hur många tolktimmar tolkcentralen behöver. Ett exempel är att tolkcentralens behov på området teckenspråkstolkning är 75 000 timmar per år. Totalt 13 tolkbolag har lämnat anbud. Men de 7 tolkbolag som lämnat anbud på över 10 000 timmar har en samlad volym på 75 000 timmar. Därmed uteslöts 6 tolkbolag. Ett av dem var Sveriges största teckenspråkstolkbolag, Stockholmstolkarna. Det kom som en överraskning för många. De uppgav att de kunde leverera 8 000 timmar per år – det var vad de utförde förra året. De låg på plats 3 på rangordningen då.

Annat som sticker ut i upphandlingen är att två ägarpar lämnat dubbla anbud för att lyckas bättre i upphandlingen och de vann samtliga anbud. Därmed äger de fyra av de sju listade tolkbolagen.
  Det ena ägarparet är Therese Crammer och Ing-Mari Tovlin. De driver tolkbolaget TSP som var etta på rangordningen fram till sista oktober i år. I år startade de ett bolag, Tolk-it, för att öka sina chanser att vinna i lotteriet.
  – Vi har ett arbetsgivaransvar för cirka 40 tillsvidareanställda tolkar och flera timanställda tolkar samt underleverantörer. Vi vill på alla sätt göra vad vi kan för att säkra anställningstryggheten för våra tolkar och det är minst sagt obehagligt att inse att vår framtid skulle avgöras i lotteri, säger Therese Crammer i en skriftlig kommentar till DT.
  TSP har plats 5 på rangordningen och Tolk-it är sexa.
  – Våra planer för Tolk-it är med rådande resultat av upphandlingen ännu inte klara, vi har placeringar långt ner på listan och vi vet i nuläget inte hur många uppdrag som TSP eller Tolk-it kommer att förväntas eller få möjlighet att utföra, säger Therese Crammer och lägger till:
  – Att tolkanvändarna nu äntligen kommer att få möjlighet att önska tolk tycker vi inte är en dag för tidigt. Det kommer nog även att bli räddningen för oss, med tanke på vår placering.

Det andra ägarparet
är Ulf Liljenbäck och Ulrika Hansdotter. De äger både Tecken och Tolk och A-tolk, plats 3 respektive 7 på rangordningen.
  Hur kommer det sig att ni lämnade två anbud?
  – Vi var säkra på att det skulle bli lottning. Hur skulle vi göra vårt bästa för att få avtal? Det var att lämna två anbud för objekt 1 och 2 (för områden teckenspråkstolkning och dövblindtolkning reds anm). Vår avsikt var inte att vinna samtliga anbud. Vi tänkte att om Tecken och tolk till exempel vann objekt 1 men inte 2 så kunde bolaget vara underleverantör till A-tolk på objekt 2, säger Ulf Liljenbäck.
  Men så vann ni samtliga anbud.
  – Vi blev väldigt glada över att vi fick avtal för vi har ju vår personal att tänka på och har tolkanvändare som vill använda oss. Det var enbart tur – vi kunde ju inte påverka upphandlingen, säger Ulf Liljenbäck.
  Lösningen blev att A-tolk tecknade avtal med Stockholmstolkarna.
  – Vi blev väldigt förvånade över att STAB (en förkortning av Stockholmstolkarna AB) inte vann upphandlingen. Det är ett bra bolag med duktiga tolkar och många års erfarenhet. Vi tog kontakt med dem och frågade om de ville vara underleverantör till A-tolk. De tackade till slut ja. Det känns bra eftersom många önskar STAB, säger Ulf Liljenbäck.
  Alla förfrågningar som kommer till A-tolk kommer att skickas direkt vidare till STAB. 
  Mikael Lindgren Ebenholtz säger att det inte är förbjudet att lämna dubbla anbud. Han har förståelse för att det finns en risk att få bolag dominerar på en marknad men att landstinget måste behandla alla anbud lika i enlighet med lagen om offentlig upphandling.
  Kan ni inte ha satt upp villkor att det ska vara ett anbud per ägare?
  – Vi har inte valt att göra det i denna upphandling, säger han.
  På följdfrågan ”Varför har ni inte valt att göra det?” svarar han att landstinget ser ingen anledning att begränsa antalet anbud eftersom de inte kan se att det påverkar tolkanvändarna negativt. 

Stockholms Dövas Förening och Stockholms Dövas Ungdomsråd tycker att Tolkcentralen ska ge tydlig information om att det nu är möjligt att önska tolk eller tolkbolag. De vill även gärna se att alla de listade tolkbolagen har foton på sina tolkar på sina webbplatser och talar om vad de är särskilt duktiga på, till exempel inom idrott.
  Rigmor Hedenström, enhetschef för tolkcentralen i Stockholm, säger att de ska förtydliga informationen på sin webbplats att det går att önska tolk eller tolkbolag.
  Hur fungerar det i praktiken att önska tolk eller tolkbolag?
  – Önskemål om specifik tolk/tolkar eller tolkbolag måste anges vid första beställningstillfället på tolkcentralen. Tolkcentralen kommer inte att kunna administrera önskemål som kommer i efterhand. Har man önskemål om specifik tolk/tolkar ska tolkens för- och efternamn finnas med. Skälet till det är att Tolkcentralen ska hitta rätt tolk. Svarar tolkbolaget att den önskade tolken inte kan, gäller sedvanlig rangordning. Det vill säga en ny förfrågan går ut enligt den uppställda rangordningen, svarar Rigmor Hedenström.

Vad tycker SDF och SDUR om att Stockholms läns landsting går före andra landsting och ger alla tolkanvändare möjlighet att önska tolk eller tolkbolag?
  – Ja, jag önskar att alla landsting erbjöd samma möjlighet, säger Mona Riis.
  – Ja tack till valfrihet. Nej tack till den upphandlingsprocess som varit. Andra landsting ska inte ta efter Stockholms metod för upphandling, säger Henrik Sundqvist.

Landstingets avtal med tolkbolagen gäller i två år. Det kan förlängas med ett år i taget, dock högst två år. DT kommer att göra en uppföljning nästa år och se hur det har fungerat.


Rangordning – teckenspråkstolkning
1. Tolkforall
2. LW Tolkservice
3. Tecken och Tolk 
4. Janne Lundberg teckenspråkstolkning tolkkonsortium
5. TSP
6. Tolk-it 
7. A-tolk/Auktoriserad tolk (alla förfrågningar som kommer till A-tolk skickas vidare till Stockholmstolkarna)

Rangordning – dövblindtolkning
1. Tecken och Tolk
2. A-tolk (Stockholmstolkarna)
3. TSP

 

 

 

Niclas Martinsson Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Publicerad 2015-11-18
Uppdaterad 2015-11-20