Snart kan CODA-barn i Örebro få modersmålsundervisning i svenskt teckenspråk. Personerna på bilden har inget med artikeln att göra. ARKIVBILD: TOMAS LAGERGREN

Örebro erbjuder teckenspråk som modersmål men med en brasklapp

Europas teckenspråkshuvudstad, Örebro, beslutade i torsdags om att erbjuda modersmålsundervisning i svenskt teckenspråk i grundskolan och gymnasiet. Men då måste det finnas minst fem intresserade elever i kommunen. 
  Egentligen hade Örebro kommun kunnat erbjuda modersmålsundervisning i teckenspråk tidigare. Varför först nu? DT reder ut. 

Trots att Örebro redan för sex år sedan utropade sig till Europas teckenspråkshuvudstad är det först nu som kommunen bestämt sig för att erbjuda modersmålsundervisning i svenskt teckenspråk.
  – Örebro kommun har som avsikt att vara Europas teckenspråkshuvudstad så jag ser det som en självklarhet att vi även ska erbjuda teckenspråk som modersmål till eleverna i våra skolor. Nu har vi gett modersmålsenheten klartecken att påbörja arbetet med att bygga upp organisationen så vi hoppas att eleverna så snart som möjligt kan få ta del av undervisningen, säger Jessica Ekerbring (S) ordförande i programnämnden för barn och utbildning i ett pressmeddelande.

Men så självklart var det inte i början. Anledningen till att det dröjde är att kommunen ansåg sig vara tvungen att först göra en utredning och ta reda på vad lagen säger om modersmålsundervisning i teckenspråk. Bakgrunden till utredningen var att andra kommuner enligt Örebro kommun tolkade lagen olika. En del såg teckenspråk som ett modersmål, andra gjorde inte det. 
  Två andra skäl till utredningen var att Örebro kommun hade fått intresseanmälningar från föräldrar som ville att deras barn skulle få lära sig teckenspråk som modersmål och att kommunen tidigare avslog ansökningar om modersmålsundervisning i teckenspråk. 
  När utredningen var klar visade den att teckenspråk ses som ett modersmål och detta med stöd av skollagen, skolförordningen och språklagen. 

Språkrådet, Sveriges Dövas Riksförbund och CODA*-arbetsgruppen hos Dövas Förening i Örebro uppger alla för DT att det är obegripligt att en kommun ska behöva göra en utredning för att ta reda på om teckenspråk är ett modersmål. Skollagen och skolförordningen är nämligen tydliga med att om det finns minst fem elever i kommunen som är intresserade av att lära sig det språk som används av deras föräldrar i hemmet så är kommunen skyldig att ordna med modersmålsundervisning under förutsättning att det finns lämpliga lärare att tillgå och eleverna har grundläggande kunskaper i språket. Det kan vara vilket språk som helst. Men ett undantag finns för fem nationella minoritetsspråk – samiska, meänkieli, romani chib, samiska och finska. Här måste det inte finnas minst fem intresserade elever utan det räcker med en elev.
   CODA*-arbetsgruppen hos Dövas Förening i Örebro berättar för DT att de i höstas skickade cirka 45 ansökningar om modersmålsundervisning i teckenspråk till kommunen. Alltså är det långt fler än 5 barn.
    * Children of Deaf Adults (barn till döva föräldrar)

På frågan om vilka kommuner det är som inte ser teckenspråk som ett modersmål så svarar Åsa Önander, enhetschef för modermålsavdelningen inom Örebro kommun, i ett mejl:
  – Det var vid nätverk med olika modersmålsavdelningar som frågan ställdes till alla närvarande. De som redovisade svarade blandat, några erbjöd och några inte, men jag antecknade inte exakt vilken kommun som svarade vad. Då var jag nyfiken för att vi hade börjat fundera kring att vi då inte erbjöd det som modersmål. Detta var en del till att utredningen startades, förklarar Åsa Önander som är en av de två som gjort utredningen. 
  Anneli Ström, politisk sekreterare (S), berättar att frågan har utretts inom kommunen tidigare. Då kom kommunen fram till en annan slutsats – att inte erbjuda teckenspråk som modersmål. När DT frågar henne, Åsa Önander och Markus Eklund från förvaltningskontoret (som tillsammans med Åsa Önander gjort utredningen) om de har tillgång till utredningen svarar alla tre att de inte har den, eller om den ens finns för den går inte att leta fram. 

Sofia Linge, en av medlemmarna i CODA-arbetsgruppen, berättar för DT att Örebro kommun tidigare hänvisade föräldrar som ansökte om modersmålsundervisning i teckenspråk till Birgittaskolan, en statlig specialskola för döva och hörselskadade i Örebro som är en del av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Skolan har teckenspråksundervisning för barn och syskon till döva och hörselskadade men bara under en begränsad tid per termin. 
  – SPSM:s teckenspråksveckor är mer som en bonus och ska INTE ersätta kommunens modersmålsundervisning, betonar Sofia Linge.
  I samband med att CODA-arbetsgruppen i höstas skickade drygt 45 intresseanmälningar till Örebro kommun gjorde de en skrivelse där de bland annat hänvisade till skollagen och SPSM:s bestämmelser för teckenspråksundervisning för barn och syskon till döva och hörselskadade för att visa vilka skyldigheter kommunen har och att teckenspråk är ett modersmål. 
  CODA-arbetsgruppen är glad över att kommunen slutligen gått dem till mötes.  
  – För oss är det ett väldigt välkommet beslut då vi strävat för detta sen vi bildade arbetsgruppen för CODA-frågor i fjol, säger Sofia Linge.

Anneli Ström, politisk sekreterare (S), säger att det nu finns minst 40 intresserade elever. 
  Nu ska Örebro kommun se hur de ska organisera modersmålsundervisningen i teckenspråk och rekrytera teckenspråkslärare. 

Två källor tipsade DT att det står på Örebro kommuns sajt att teckenspråk är ett nationellt minoritetsspråk, alltså precis som fem andra minoritetsspråk. 
  DT frågar Åsa Önander och Markus Eklund om vad som egentligen gäller. Skellefteå kommun beslöt i slutet av 2014 att det svenska teckenspråket skulle vara jämställt med de nationella minoritetsspråken. Beslutet innebär att Skellefteå gör mer än vad lagen kräver. Här räcker det med att en elev anmäler intresse för att kommunen ska ordna modersmålsundervisning. Följer Örebro kommun som utropat sig till Europas teckenspråkshuvudstad det beslutet eller bara vad som står i lagen? De svarar att rubriken "Teckenspråk är ett nationellt minoritetsspråk" är felaktig och ska ändras. 
  – Det svenska teckenspråket är inte ett nationellt minoritetsspråk och Örebro kommun likställer det inte rakt av med de nationella minoritetsspråken. Däremot strävar Örebro kommun, som teckenspråkshuvudstad, hela tiden efter att främja det svenska teckenspråket i enlighet med språklagen, säger Markus Eklund på förvaltningskontoret. 

Sveriges Dövas Riksförbunds ordförande, Hanna Sejlitz, menar att teckenspråk är precis som andra språk ett modersmål enligt skollagen och välkomnar Örebro kommuns tydliggörande att de ska erbjuda teckenspråk som modersmål. Samtidigt anser hon att eftersom Örebro utropat sig till Europas teckenspråkshuvudstad bör de vara en förebild för andra kommuner genom att följa Skellefteås exempel och likställa det svenska teckenspråket med de nationella minoritetsspråken.

 

Niclas Martinsson Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Publicerad 2016-04-05
Uppdaterad 2016-04-06