Låw på WFD:s kongress i Istanbul, 2015. FOTO: MOA GÄRDENFORS

Låw har gått bort

En av den svenska dövrörelsens stora profiler, Lars-Åke ”Låw” Wikström, har avlidit. Han blev 74 år gammal. 
DT tecknar ett kortare porträtt av honom. 


Låw (* 20/7 1943, † 5/5 2018) var ofta kallad den svenska dövmedvetanderörelsens fader. På 1970-talet var han med och startade rörelsen som spreds inte bara i Sverige utan också ute i världen. Hans motto var ”Döva kan!” och ”Döva vet bäst om döva”.

En rad personer blev inspirerade när han reste runt och föreläste om dövmedvetande. Han menade att det var på tiden att döva skulle få bestämma själva över sina liv, inte hörande. Effekterna lät inte vänta på sig. De som tog till sig hans budskap fortsatte att sprida dövmedvetande i sina respektive länder.

Han var en av de första döva som tog studentexamen. Därmed banade han vägen för andra döva att göra samma sak. Han visade att döva kunde göra allt utom att höra.

Själv föddes han i en tvåspråkig familj på Seskarö i Tornedalen där det talades både meänkieli och svenska. Han fick tidigt insikt i språkligt förtryck, på den tiden av meänkieli och senare av teckenspråk. Detta lade grunden för hans språkpolitiska intresse kring tvåspråkighet och teckenspråk.

Han kom att sitta i Sveriges Dövas Riksförbunds (SDR) styrelse i 25 år, varav 17 som ordförande. Ingen annan hade suttit i SDR:s styrelse lika länge som han – han innehar fortfarande rekordet. Han var också en av styrelsemedlemmarna i World Federation of the Deaf i 16 år och i Dövas Nordiska Råd i hela 29 år.

2009 avgick han som ordförande för SDR. Då tilldelades han Kruthmedalj nummer 24 för sina många och stora insatser för döva och teckenspråket. Samtidigt omdöptes SDR:s internationella pris till Lars-Åke Wikström International Award. Priset delas ut till dem som gjort stora internationella insatser inom dövrörelsen, i Låws anda.

När han lämnade ordförandeposten i SDR flyttade han till Ystad för att komma närmare sina barn och barnbarn. I den skånska kuststaden hade han alltid nära till vattnet, precis som på Seskarö. Talande var också att han föddes i Norrbotten och avled i Skåne, och att han hade hunnit med att bo på olika platser i landet som Leksand och Stockholm. Därmed var han hela Sveriges Låw.

Han hade också en annan etikett: rebell från Seskarö, som SDR skrev i motiveringen till Kruthmedaljen 2009.

Nu har dövmedvetanderörelsens fader och rebellen från Seskarö gått bort. Men hans berömda motto lever vidare.

Döva kan! Döva vet bäst om döva.

DT kommer att ha en minnesspecial om Låw i nästa nummer av papperstidningen som är ute från och med den 7 juni. 

Niclas Martinsson Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Publicerad 2018-05-07
Uppdaterad 2018-05-07