FOTO: NICLAS MARTINSSON

Lasse S Lorentzon: Jag vill se mer humor i dövrörelsen

Lasse S Lorentzons politiska engagemang började när han satt som ordförande i elevrådet. De i elevrådet kämpade för att döva och hörselskadade högstadieelever i Lund skulle flytta tillbaka till Östervångsskolan från Svaneskolan där de gick tillsammans med hörande.  
   – Kampen lönade sig, säger Lasse S Lorentzon som i dag är politiker och ställer upp som motkandidat till ordförandeposten i SDR.

Lasse S Lorentzon gick först på Östervångsskolan i Lund. När det var dags för högstadiet gick han på Svaneskolan, en kommunal grundskola, också i Lund. En av tankarna bakom att låta döva och hörselskadade elever gå där var att de skulle ”träna på att vara i en hörande miljö”. 

– Det var en del av den gamla integrationspolitiken, berättar Lasse S Lorentzon.

Han och hans skolkamrater trivdes inte alls. Det blev en del bråk mellan döva och hörande. Lasse S Lorentzon bestämde sig för att gå med i elevrådet för att slåss för att man skulle flytta tillbaka till Östervångsskolan.

– Vi behövde en lugn och trygg skolmiljö.

Kampen lyckades. De hade stöd av föräldraorganisationen DHB, rektorn, landshövdingen och Östervångsskolans styrelseordförande.  

– Tyvärr hann jag inte vara med om flytten tillbaka till Östervångsskolan. Som bekant är den politiska beslutsprocessen långsam.

Han började Riksgymnasiet för döva i Örebro istället. Där gick han 1984-1988. Han bor ännu i Örebro kommun. Vad som gjorde att han blev fast i kommunen var bridgespelandet, något han började med 1985. Där byggde han ett socialt nätverk som han än i dag är en del av. Till vardags arbetar han som lärare på en HVB-skola vid Mo Gård i Finspång och Norrköping. Han jobbade tidigare som gymnasielärare i nära 20 år vid Riksgymnasiet för döva i Örebro.

– Jag tycker om att jobba med ungdomar och att göra dem nyfikna. Om de blir nyfikna blir de också intresserade och motiverade att lära sig nya saker, säger han.

Som liten fick han ofta höra i skolan att han inte kunde göra det ena och det andra för att han var döv. Det gjorde honom irriterad. I dag vill han förmedla till döva ungdomar att de visst kan bara om de vill.

Han hade tur som växte upp med en döv gammelmorbror, Gustav Nilsson.

– Han betydde mycket för mig då han var min enda döva släkting. När vi träffades berättade han gärna historier. Han bodde i Burseryd nära Smålandsstenar.

Förutom lärarjobbet så är Lasse S Lorentzon också politiker. För närvarande är han första ersättare i Örebro kommunfullmäktige för Socialdemokraterna. Han kan inom kort komma att bli ordinarie ledamot då en politiker aviserat att han lämnar politiken.

– Jag trivs som fisken i vattnet i kommunfullmäktige. Politik är väldigt intressant och roligt. Många olika perspektiv förs fram. Ju mer vi diskuterar, desto mer vidgas perspektiven. Helhetsbilden blir större så att säga.

Han säger att humor är väldigt viktigt i politiken. Även om han har oppositionspolitiker som tycker annorlunda är det viktigt att de kan umgås och ha roligt utanför Rådhuset.

Han tycker att det är för lite humor i SDR och dövrörelsen.

– Det är viktigt att våga skämta och ha roligt även när det är tunga saker. Då lättar man upp stämningen och man ser fram emot nästa styrelsemöte. Det ger positiv energi, arbetsglädje och bättre koncentrationsförmåga.

Lasse S Lorentzon var även aktiv i Dövas Förening i Örebro en period.

Anledningarna till att han ställer upp som motkandidat till ordförandeposten är flera:

– Jag är orolig för SDR:s utveckling. Det ser ut att ha varit en del osämja i styrelsen. Några har ju hoppat av styrelsen sedan 2013.

– SDR syns noll! säger Lasse med eftertryck.

Hur menar du? SDR har ju exempelvis varit med i både riksmedia och lokalmedia många gånger på sistone. 
– Det räcker inte att ha varit med i media. Vi måste både synas och höras mer, så mycket att allmänheten känner till vad SDR är för något.

Hur ska förbundet SDR bli känt hos allmänheten? Ett otal organisationer slåss ju om uppmärksamheten i dag.
– Det är att se till att medvetandegöra politikerna om SDR. Först då blir SDR en viktig organisation. 

Hur då?
– Genom smarta strategier. Vi ska först samla fakta, sedan analysera dem, formulera argument och sedan vässa dem ytterligare. När vi är klara så kan vi börja argumentera. Det handlar om god retorik. Att lyckas med det tar tid. SDR har hittills inte varit tillräckligt bra på det. Det förklarar varför SDR inte syns så mycket.

Du ska lyckas med det?
– Jag hoppas att jag lyckas med det. Jag har många politikerkontakter på både lokal och riksnivå, har journalistkontakter, och kontakter i forskningsvärlden. 

Hur ser du på dagens SDR?
– Jag har följt SDR:s utveckling i många år och uppfattar förbundet som svagt. Politikerna känner som sagt inte till SDR trots att många kloka personer jobbar och är aktiva i förbundet.

Hur ser du på framtiden för SDR?
– Jag hoppas att medlemsbasen blir större. Det finns ju många döva som inte är medlemmar i SDR. Sedan hoppas jag att SDR blir bättre på att föra in det intressepolitiska arbetet i politiken och att SDR syns mer hos allmänheten, säger Lasse S Lorentzon som har utbildning, svenskt teckenspråk och ungdomsfrågor som hjärtefrågor. 

Namn: Lasse Stefan Lorentzon 
Ålder: 50
Bor: Odensbacken utanför Örebro
Yrke: Gymnasielärare, politiker och egenföretagare
Familj: Fru Henrika och tre döttrar: Afrodite (15 år), Ariadiane (11) och Athena (9). 
Gör helst på fritiden: umgås med familjen. Vi är tokiga i att resa. När jag vill vara ensam så är jag gärna i svampskogen.
Läser helst: text-tv-nyheter, politisk facklitteratur och historieböcker. 
Tittar helst på tv: kunskapskanaler som National Geographic och SVT Kunskapskanalen.
Favorittecken: amerikanen Clayton Vallis vackra tecken som visar skiftande årstider: vinter, vår, sommar och höst.


SDR QUIZ – Vi testar Lasse S Lorentzons SDR-kunskaper 

När grundades SDR? 
26 februari 1922. 

Rätt. 1 poäng. 

Vem var SDR:s första ordförande? 
Dan Andersson (från Göteborg). 

Rätt. 1 poäng. 

När bytte SDR namn, från Svenska Dövstumförbundet till Sveriges Dövas Riksförbund? 
Någon gång på 1940-talet. Jag chansar och säger 1949.

Rätt svar: 1950. 0 poäng. 

Var ligger SDR:s säte? 
Leksand. 

Rätt. 1 poäng. 

Hur många medlemmar hade SDR vid årsskiftet 2016/17? 
4242. 

Rätt svar: 4242. 1 poäng. 

Totalpoäng: 4 av 5

 

Niclas Martinsson Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Publicerad 2017-06-14
Uppdaterad 2017-06-14